Så nu har mitt hjärta åkt till sin pappa. Såg iof fram i mot den en smula, om man nu får säga så, då jag är helt slut i kropp och själ. Men nu när hon åkt känns det tomt, tommare än vanligt. Beror väl på att man är sjuk inte orkar med så mycket, har en hel sjukdag framför sig i morgon och om inte det var nog så är det alla hjärtans dag i morgon... Ingen dag som jag egentligen firar, men man brukar ju göra den lite mer mysig, en extra kram, god mat osv. Men jag överlever morgondagen. Får ta tillvara på min älskade familj och mina under bara vänner, det räcker tillräckligt långt.
// Kram på er alla
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar