Kolik?!

Dagarna har varit fortsatt lugna och fina, men de senaste kvällarna / nätterna har det varit annat ljud i kista. Saga gallskriker och har bitvis varit otröstlig. Vi funderade på om det kunde vara starten på kolik? Vi blev tipsade om att köpa hem minifom vilket vi nu har kört med ett par dagar och det har redan blivit bättre. Barnmorskan var i dag här på hembesök och vi förklarade vårat "problem". Hon tyckte att det lät som en "vanlig" bäbismage där barnet får i sig mycket luft vid framför allt måltiderna. Och denna luft gör att barnet får magknip osv. Vi fick några bra tips och råd som kan vara användbara. Som tur är är älsklingen hemma ett tag till så vi kan få in lite rutiner. Då jag är sjukt kvällstrött och i stället morgonpigg och han tvärtom så har det funkat toppen att han tar kvällspasset och att jag tar morgonbestyren. 

Efter att ha vaknat till, ammat, gjort sig i ordning osv så brukar vi ta oss en liten morgonpromenad. De har ännu inte varit så långa då jag inte riktigt har haft full ork och energi i kroppen. Men nu känner jag att den börjar komma tillbaka. Så i går var jag ute en hel timme och promenerade. Riktigt skönt att komma igång igen. Jag läste lite på nätet om träning efter kejsarsnitt och det stod att man kunde börja med gymping och situps redan efter 4 veckor. Så snart kan jag nog komma upp i spinningsadeln igen. Gud vad jag längtar. 

Vikten fortsätter neråt den med. I dag visade den på -17 kg på 10 dagar. Sjukt egentligen. Men nu kommer äntligen förlovningsringen på igen, dock lite trång men inte så det stör. Så nu återstår 10 kg av graviditets kilona. Och sen ytterligare 8 kg för att komma in i sommarens form. Bara att kämpa framåt. Tur att man älskar den aktiva livsstilen.

Tänkte ju ta bort allt "synligt" socker också. Men det var lättare sagt än gjort..... I går gick det jätte bra (första dagen) men i dag var det värre. Kladdkakan som blivit över från fikat häromdagen lockade alldeles för mycket så efter lunch slank det allt ner en bit...... Suck, att suget efter sött är så himla stort. Men bara att ta nya tag. Så länge ändå vikten sjunker neråt så är det ingen större panik, men är ju bra att försöka avgifta sig så snart som möjligt. Vet ju att jag mår så mycket bättre utan det vita sockret. 

Vill även passa på att tacka alla som har gratulerat oss till vår lilla Saga. Alla gratis på sms, telefon, fb, ig, besök osv osv har varit mycket uppskattat, tack alla!