I dag slutade Meja med napp. Gick jätte bra på dagen när vi pratade om det. Hon slängde ut den från balkongen och skrek "nu får det vara nog". Sen kom nattningen. Två timmar tog det. Bus, gråt och förtvivlan avlöste varandra. Meja undrade om jag inte kunde gå ner och hämta tutten, när inte det gick så frågade hon med sina hundögon, har vi ingen annan då? Värker i själen att föra henne gråta för avsaknaden av tutten. Men nu sover hon. I morgon hoppas vi på att det går bättre. Då ska hon få åka till leksaksafären och välja ett gossedjur som hon kan sova med i stället.
Blir nog bra tillslut.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar