Mawok

Riktigt nöjd så här långt med nya inköpet. Kvittot på om den är så bra som jag tror / har läst får man ju först när barnet ligger i. Det är en säng/ vagga som man jätte enkelt kan flytta från dörr till dörr. Att flytta runt i bostaden, ha med på resan osv. Finns även med ett väggfäste som man kan fästa i väggen där man vill ha em mer permanent sovplats, som tex brevid sin egen säng så man lätt kan vagga till söms efter nattamningen. Gud vad jag längtar efter det lilla livet. 

Vecka 40

Då går vi in i vecka 40 och jag hoppas verkligen det är sista veckan. För nästa lördag får kontraktet ut. Har känt av förverkar relativt regelbundet i en vecka nu. Känner av ett ökat tryck nedåt och ont i ryggen. Utöver det så är händer och fötter så svullna att det sticker och känseln försvinner bort i mellan. På nätterna blir det sparsamt med sömn, om jag inte vaknar för att jag är kissnödig så vaknar jag av en förvärk, ryggont, eller atthänderna  har domnat bort. oftast brukar jag somna om och få en halvtimme /timme  bortimellan. Men i dag vaknade jag vid 02 och har fortfarande inte kommit till ro. Testat allt från vetekudden, bad, sakosäcken osv. 

Så för mitt psykes skull (och för min sambos skull) hoppas jag slutet är nära. Nog med självömkan, nu är slutet i alla fall nära.  

Vän av ordning

Jag gillar ordning och reda. Var sak på sin plats. Så i går införskaffades en alldeles egen dymo så saker och ting kan märkas. Tippen i Mejas rum som har 100 olika pysselsaker. Nu kan en låda med aktuellt pyssel plockad fram utan att behöva leta ihjäl sig. Och det är lätt att städa. Så nu kan hösten komma med massa inomhus lek. 

Lundsberg.

Åsikterna är många och framför allt på Facebook duggar åsikterna tätt om hur det är på tiden att skolan stängs ner, hur vidrig den är osv. Den omtalade skolan är som ingen har gått miste om Lundsberg. Men vad vet vi om denna som bara läser och hör från mediernas sida? 

Jag säger inget om att de som har begått ett brått ska också polisanmälas och bestraffas. Det är inte acceptabelt någon stans i samhället. Inte ens på Lundsberg, de inblandade barnen blev avstängda. Och nu ska har inte jag heller all fakta, men dessa barnen gjorde detta bakom ryggen på de vuxna och hade INTE ledningen på sin sida, eller?! Alltså är detta beteende inte ens ok på Lundsberg! 

Har ni någonsin tänkt på vad som försiggår på kommunala skolor?! Där har aldrig någon blivit nollad, mobbad, utsatt för systematiska trakasserier medan de vuxna blundar? Hur många elever på kommunala skolor har tagit till sådana drastiska åtgärder som att ta sitt eget liv för att de inte står ut med skolan, eller hemsituationen? En reflektion bara? 

Barnen på Lundberg är som alla andra barn, de kan inte välja sina föräldrar. Att de föds in i en överklass med mer pengar än oss övriga är inte deras fel. En del av barnen har inte sina föräldrar på sin "hemma kommun" utan de är ute i Sverige/ världen och arbetar. Vart ska de ta vägen nu när skolan stänger? En fundering bara? 

Det jag vill få sagt är att straffa de som gjort del är inte mer än rätt. Men kollektivt bestraffa resterande av barnen OCH för att inte glömma personalen tycker jag inte är ok. 

Det finns alltid två sidor. Men min uppfattning  är att vi alla är människor oavsett pengar eller ej. Vad har vi för rätt att kalla dessa elever och personal för "avskyvärda personer som bara bryr sig om pengar och makt" jag har i alla fall inte den rätten. 

Jag hoppas bara att de som gjort fel får stå sitt kast och att de som nu oturligt nog drabbas i alla fall kommer att få det så bra som möjligt. Men det är inte upp till mig att döma! 

Vad vill jag få sagt med detta inlägg då?! Jag vill inte "göra ett uttalande, och ta ställnig" utan jag vill bara att vi ska tänka lite på våra medmänniskor, dra inte alla över en kant, skaffa en egen uppfattning om en person innan man spyr galla. 

Tankar till er en dag som denna. 

Myskväll

I dag blev det en trerätters myskväll. Trevligt! Tog dock lite tid att äta då det gott blir fullt i magen. 

Såld

Efter att ha hyrt ut min gamla Lgh i knappt ett år nu så har vi nu sålt den. Allt gick fort och inom en vecka hade vi en vinnande budgivare. Så i går skrev vi papper. Skönt att få det gjort så snart som möjligt då det snart ska födas barn. Ska dock till banken och fixa med lite ekonomiska delar två dagar innan BF.... Skulle behöva till frissan också, kanske ska passa på nu i lugn och ro innan bebisen tar över all vaken tid. Men då startar väl värktabletter när man sitter med folie paket i huvudet. Fast det skulle väl vara värt att testa :) 

På fredag är det begravning. Vad ska man ha på sig tro.... Har inte så mycket att välja på och nytt är det inte på tal om att köpa..... Men jag har en knälång mamma klänning, typ mer strandklänning, men det får nog bli den ändå. Det värsta är skor.... Då jag är svullen som en gris är det bara ett par fula foppa tofflor jag från på mig... Tror dock att mina sandaler kan funka för där kan man ställa in remmarna. Det blir nog väl. 

Snabb visit på förlosningen

Känslan som jag i går beskrev med ihållande mensvärk förutsätter även i dag. Ringde därför förlossningen i morse bara för att få bolla med någon. Har ju läst att denna verk kommer och går och det har den gjort i veckor men sen i får sitter den i hela tiden. Var därför tvungen att ringa och bara kolla läget. I telefon mötts jag av en riktigt trevlig barnmorska som (efter att jag beskrivit mina "bekymmer") säger att det inte föreligger några kontroller pga medicinska själ, men att jag mer än gärna är välkommen om jag känner mig lite orolig och vill göra en liten hälsokoll på bebisen. Efter att ha funderat en liten stund antog jag erbjudandet och vi åkte in till förlosningen. Där togs en ctg kurva, bltr och lite andra små kontroller och allt såg fint ut. Så nu är en orolig mammas hjärta lite lugnat igen. Förstår inte varför all denna oro och funderingar kommer ifrån denna gång??? Men det känns himla skönt att veta att allt är bra så nu kan man bara fokusera på att ta det lugnt och invänta nedkomsten. Så i veckan blir det väldigt lugnt. Meja är hos sin pappa, och uppsatsen ligger på vänt i en månad eller två. Så det blir inte många knopp inte. Tur att älsklingen är ledig i fyra dagar nu så man har någon att stri lite med när andan faller på. 

Förverkar.

I dag beger vinnas in i vecka 39 med stormsteg. Nu är det slutspurten som väntar. Just för tillfället känns det dock som om slutet är nära. Har haft förverkar/ mensvärk sen tre i natt, varit illamående och världens halsbränna. Har större delen av förmiddagen legat i soffan med vetekudden, tagit ett varmt bad osv men värken sitter lixom i. Kan vara lugnet före stormen eller bara "en dålig dag". Den som väntar får se ;)

Ändrade planer

Fick mail av min handledare i dag ang uppsatsen. Hon tyckte att jag hade en del kvar att jobba med och rekommenderade mig inte att gå upp i september.... Först blev jag mer eller mindre lite halvknäckt men sen tänkte jag vidare på det och tyckte det var en halvbra idé. Då kan jag nu koncentrera mig på barnafödandet och ta uppsatsen i december när det värsta har lagt sig. Så nu ca 10 timmar känns det riktigt bra. Ingen stress i denna viktiga situation när allt fokus behöver vara på det som komma skall. Det som är gjort till uppsatsen är ju ändå gjort. Bara att komplitera när kommentarerna från handledaren kommer. 

Så nu har jag städat bort pluggsakerna för en stund. Storstädat hela dagen, tvättat, skurat bakat matbröd mublerat i barnrummet osv. Så nu är jag redo för att åka till BB :) Har även hunnit med en lunch med bästa tjejen. Så i natt kommer jag sova gott. 

Nya kläder

I går kom bästa tjejen över med lite kläder till mig :). Kul med lite annat att sätta på sig än typ de fyra tunikorna man för närvarande varvar med. Så i dag kan jag också känna mig lite fin i min nya fina tunna stickade tunika. Tack fina du. 

Första dagen

Första dagen i förskolan gick galant. Lilla tjejen har blivit så stor, och fort gick det också. 

Fitness 5

I dag var det tävling på gymmet. Älsklingen var med och kämpade. Det var fem grenar man skulle göra så många reps av som möjligt på en % satts på din kroppsvikt. Det var. Bänk, chins, benböj, dips och bicepscurl. Riktigt stolt över älsklingen som presterade riktigt bra tyckte jag. 

Formbröd

Testade ett nytt recept i dag på formbröd. Nybakat blev det helt ok, trotts att jag inte hade riktigt "rätt" ingredienser hemma. I stället för olivolja blev det rapsolja och mjölsorterna stämde inte riktigt i proportion heller. Men kommer garanterat testa igen. Nybakat var det gott, men det är ju nästan alla bröd. Får se vad domen blir i morgon :)

Förlossningssamtal

I går var vi till Karlskogas bb för besök och förlossningssamtal, Aurorasamtal. Vi blev visade runt, barnmorskan berättade för oss hur deg brukar gå till från ankomst till utskrivning. Vi satt ner och pratade om både mina och Teds funderingar. Vi har ju båda funderingar men fokus på lite olika saker :) och så ska det ju vara, vi har ju olika uppgifter i det som komma skall. När vi åkte därifrån kände vi oss nog båda lite lättade. Så nu kan jag tänka på förlossningen utan att typ börja gråta varje gång. Sen gör ju hormonerna sitt att man (jag) är extra känslig. Men nu ser jag fram emot förlossningen på ett helt annat sätt än förut, då jag vissa dagar inte ens ville tänka mig att åka in och föda. Nu vill jag vara med om den resan som väntar oss, jag och min älskling och vårt gemensamma barn. 

I dag har jag passerat 37 fullgångna veckor och beger mig nu in i vecka 38. Ännu har jag ingen "panik" att få ut bebisen. Kroppsligt så jo tack det skulle jag inte ha något emot alls, men praktiskt. Dela kommer Meja i morgon och på måndag är det förskole start. Och det vill jag inte missa för allt i världen, sen vill jag gärna ha henne här hela mamma veckan. Så innan det är det helt ok att bebisen stannar i magen. 

Sen så håller jag på mes slutspurten på magister examen, och det är lite lugnare att sitta vid datorn med bebisen i magen även om jag tror att ryggen ska gå av vissa dagar. Uppsatsen ska vara inlämnad den 28/8 så innan det gör det ju faktiskt inget om det inte blir någon förlossning. Sen kan det gärna få komma vilken dag det vill efter det. För mellan 18-20/9 ska jag upp och responderar med uppsatsen och då kan det vara skönt att ha kommit igång med amningen och allt det där andra som skall funka någorlunda. Hur det än blir så får Ted följa med till Linköping. Antingen för att ha hand om bebisen när jag responderar. Eller för att vara i närheten om det kör igång. Dock hoppas jag verkligen inte att jag går över så länge och att det kör igång där nere, för jag vill inte föda någon annan stans än kga. Ett annat scenario är ju att jag får bara några dagar innan och inte kan åka ner och responderar..... Då dröjer det ytterligare några månader innan man får sin examen och det skulle vara dö trist. Men man får se vad som händer och ta en sak i taget, mer kan man inte göra. 

Visning

Har haft min gamla lägenhet uthyrd i snart ett år. Nu skall hyresgästerna flytta ut och vi ska sälja. La ut annonsen i morse och redan efter ca 6 timmar har vi tre intressenter som ska komma på visning. Det känns lovande. Bara att hålla tummarna. 

Vad ett bra bemötande kan göra

Jag har vid flera tillfällen varit i kontakt med specialist Mvc på Csk pga av upprepade urinvägsinfektioner och njurbäckensinflamation under graviditeten. Jag får lätt denna typ av infektioner då jag har en resistent bakterieflora som vid olika tillfällen blommar upp. Relaterat till detta så har jag även varit där för konsultation av förlossningssätt så jag var orolig att mina bakterier lättare skulle föras över till barnet vid en vanlig förlossning gentemot ett snitt.

Vid första tillfället så sa de att det inte föreligger några hinder för en vaginal förlossning. Så jag köpte det just då, sen kom jag hem och började fundera. Försökte hitta relevant och vetenskaplig litteratur ang ämnet, men hittade inte alls mycket. Det jag hittade var ett vårdprogram för Sahlgrenska där rutinerna var helt annorlunda än här i Värmland. Detta gjorde att jag blev orolig för mitt barns hälsa på nytt. Fick en ny tid hos läkaren på spec mvc som sa återigen att en vaginal födsel är det bästa för både kvinnan och barnet. Men hon hade ingen kunskap om bakterien som jag var orolig för. OK! Det besvarade inte alls min oro. Men hon fixade så vi fick träffa en barnläkare som hade mer kunskap om barn och denna bakterie. Han tog sig verkligen tid att ta reda på och förklara hur det låg till. Att risken för att barnet skall smittas var ytterst liten och vid ett sitt föreligger andra risker, även de ytterst liten risk. Men han rekommenderade att föda vaginalt. Skönt! då var den oron borta eller?!

Oron för själva smittorisken är så gott som borta men kvar var någon annan form av rädsla och oro. Bedömdes som förlossningsrädsla. Jag? Nej! jag har ju redan en barn sen tidigare, då var jag j u inte rädd. Men efter att ha tänkt på saken så stämmer det, jag är rädd och orolig för att föda. Låter kanske konstigt. Men återigen har jag läst.... och det är tydligen vanligt att kvinnor upplever just förlossningsrädsla. Så jag tog kontakt med Förlossningen på csk igen, på läkarens rekommenderad för att få träffa en barnmorska för att prata om denna rädsla. Det jag möttes av i telefon var inte riktigt det jag hade förväntat mig.... "det ligger mer eller mindre nere under sommaren.... du sätts upp på kölistan....o du inte hört något om två veckor så kan du väl ringa tillbaka?..." Ja ha, men jag är ju beräknad om typ 24 dagar.känns lite mer bråttom att få ordning på alla känslor som åker bergochdalbana i kroppen. "Ja vi har ju ett kö system....". 

Var både arg och ledsen när vi avslutade detta samtal.  Ringde sen till förlossningen i kga för att höra om jag fick komma dit och föda. (Meja är född där och jag ville helst dit nu med men har blivit tillsagd att jag hör till Karlstad då jag har varit hos spec mvc) Barnmorska var osäker, men gav mig ett mycket trevligt bemötande och hon skulle ta reda på om det gick och återkomma. Redan efter ca en timme ringer avd chefen och meddelar att jag är mer än välkommen. Skönt! Sen berättade jag att jag ville träffa en barnmorska och prata om min oro. Hon skulle titta på när jag skulle kunna få en tid men kanske inte denna vecka. Redan dagen efter blir jag uppringd och får en tid två dagar senare. Det kallar jag patienten i fokus. Så nu skall jag föda i kga och det känns genast lite bättre.

Trött kropp

Vilken dag. Helt slut i kroppen i dag. Framför allt i ländryggen. Det känns som den har gett upp i dag. Vet inte om jag ska sitta, ligga eller stå. Inget känns riktigt bra. Trött är jag i dag med, trotts att jag sov så bra man kan göra för att vara höggravid. Och "mensvärk" till och från hela dagen. Men det är väl kroppens sätt att förbereda sig på vad som komma skall. Nu är det "bara" 25 dagar kvar. 

Märta <3

I går morse gick "gammelmormor" Märta bort, 100 år och 8 månader gammal. Hon fick tillslut somna in. Frisk ända in till slutet och så ådrog hon sig en höftfraktur som resulterade i att kroppen inte klarade av sjukhus vistelsen och komplikationerna som blir när man som äldre blir liggandes på sjukhus. 

Vila i frid bästa Märta. 

1 år

På ett år hinner man uppenbarligen med en hel del. I kväll för ett år sen så förlovade vi oss ute på Medelhavet strax utanför marmaris. Ett år är bar början på resten av vår liv ihop. 

I dag blev det skifte av mamma / pappa vecka. Meja har haft nackspärr i några dagar så det känns lite extra tungt att "lämna" henne när hon inte mår 100. Sista veckan på sommarlovet innan förskolan börjar. Tror jag är mer nervös än henne. 

Ambivalent

Ibland hoppas jag att jag föder lite tidigare än beräknat (eller typ oftast önskar jag det) för nu börjar det bli tungt för kropp och knopp. Men ibland önskar jag att jag går över någon vecka för att få lite extra tid för att färdigställa uppsatsen. Men jag tänkte nu lägga allt krut på uppsatsen för att kunna skicka in den i början av veckan då handledaren är åter från semestern. 

I dag röjdes det i mejas rum. Gick framför allt igenom alla kläder för att kolla vad som finns inför skolarbeten. En del saker fik rensas ut, då främst byxor. Vi fixade uppe och älsklingen städade nere. Så när det blev dax för bakning fick barnen göra det utomhus :) 

Tandlossning

I går lossade tand nr 2. Den nya tanden är redan halvvägs på väg upp. 

30 dagar till BF...

...Och jag börjar få nog. Sover som en kratta. Hittar ingen bra ställning, och när jag väl gör det börjar det göra så förbaskat ont i höften att det är dax att byta sida och försöka komma till rätta igen. Det är varmt, både på dagen och på natten. Kroppen är svullen, tom foppa tofflorna är snortajta. Man är ca 20 kg tyngre vilket gör att man känner sig som den mest attraktiva kvinnan på gjorden, osv... Börjar bli tröttsamt både fysisktoch  psykiskt. Men nu är det inte långt kvar. Så sista tiden ska jag försöka att ta det piano. Inte få några idéer som jag fick i går att jag skulle baka bullar. Gick väl bra till en början men efter ca tre timmar senare ståendes i köket kände jag mig inte mycket för världen... Sjukt ont i fötter, ben och rygg. Men nu är det gjort och  nu finns det bullar till kommande fikagäster. Dock ska inte jag ha några bullar strax efter att vardagen har börjat fungera igen. Hittade en sjukt inspirerande bild igår på IG, her we go!!! :) 

Förändring

Det är ju fantastiskt/ märkligt att kroppen kan anpassa sig till det som händer i den.  Kroppsformen är en helt annan nu än innan graviditeten. Det ska bli kul och intressant att se hur vägen tillbaka kommer bli.  

Trivsamt

I dag skulle vi köpa två till stolar för att ha utanför dörren på altanen. Varför just i dag? Jo för att stolarna var f.o.m i dag nedsatta i pris. Men när min älskade sambo kom hem från affären så var det mer än stolarna som var på rea. Även två fotpallar, en dynbox och fyra krukor kom med hem :) Storm trivs verkligen på altanen. Antingen kan man sitta vid stora bordet i solen verkligen hela dagen, eller så kan man krypa in i skuggan under taket vid dörren. Där kommer jag att trivas varma dagar. Dels för att solen blir jobbig så här mot slutet av graviditeten och så finns det ju fotpall också :) 

Svullen!

Jo jag tackar. Hela min kropp känns som en uppsvullen boll. Knappt några skor som passar, ansiktet ser ut som en boll och förlovningsringen får jag precis på på lillfingret. I morgon blir det ett besök hos "vanliga" barnmorskan och ett samtal till specialisten på csk. Har en del frågor som jag hoppas få rätsida på. 

V 36

I dag går vi in i vecka 36. Spännande. Som jag skrev i ett annat inlägg så upptar större delen av mina dagar tankar kring just själva barnet och graviditeten. Förutom när jag sitter och försöker slutföra min magister uppsats....

Drömmer mycket och konstigt. I dag vaknade jag vid 6 av en dröm som gjorde mig så upprörd att när jag väl förstod att det var en dröm så kunde jag inte somna om. 

Vikten pendlar lite upp och ner, beroende på hur mycket vätska som finns i kroppen. Här om veckan var det + 20! Och i dag + 18...... Det är ju i alla fall inte + 32 som med meja. Ska bli så skönt att få jobba bort allt sen. Ni som har följt/ läst mig ett tag vet ju att jag älskar formbilder, så dokumenterat har jag gjort och kommer göra sen också när denna degklump till kropp börjar ta någorlunda form. Så håll till godo :) i dag bjuder jag bara på dagens form. 

Har känt av mindre foglossningar senaste dagarna också, vilket jag tycker är lite märkligt då jag trodde det skulle bli värre mot slutet då man producerar mer relaxin och att barnet blir större. Men det är ju vara att tacka och ta emot. Kan ju vara så att man har blivit van med smärtan på ett annat sätt också?....  Men hur som så har jag i alla fall orkat mig ut på promenad 3 dagar i rad. Det är ju långt i från Pw, men det är i alla fall promenad. Första två dagarna blev det 3km, och i går 4km på 30 min. Nöjd över det då jag tidigare i graviditeten tog mig ca 2km på samma tid. Är så skönt att få röra lite på sig och att lyssna på musik och varken tänka på graviditeten eller uppsattsen. Då lyssnar jag på musiken och förbereder mig inför kommande spinningpass.  Gud vad jag längtar till spinningen, gymträning mm. En av Teds kompisar ska tydligen cykla halv och hel Vättern nästa år. Och i ett svagt ögonblick under en grillkväll sa jag att jag skulle hänga på på halvvättern. Något som iof skulle vara skitkul. Är något speciellt med sånna där jippon. Men det kostar. Både i utrustning och i träningstimmar. Och frågan är ju vad man vill lägga sitt fokus på? Jag vill ju gärna hinna allt men man har ju med åldern kanske insett att man får prioritera ibland....

Första motionen sen 10 veckor.

I vecka 25 körde jag mitt sista spinningpass och efter det har det inte varit någon träning att prata om. Har haft för ont, varit för trött osv. Men i förgår kände jag att jag måste försöka. Kände mig relativt pigg (efter att redan vilat två ggr under dagen) och hade inte så ont av fogarna. Så jag försökte hitta några träningsliknande kläder som passade och snörde på mig ett par joggingskor. Det blev en runda på ca 3 km och tog ca 30 min..... Varken någon imponerande sträcka eller hastighet. Men känslan var toppen (förutom att jag typ höll på att kissa på mig halvvägs på rundan). Att kunna gå i någorlunda "normalt" tempo utan att det hugger som knivar. 

I går blev det samma sak, min lilla runda på 3 km. Känns som man får massa energi tillbaka. Att kunna röra på sig med bra musik i lurarna och bara få vara där just då. Gud vad jag saknar träningen. Men just nu får jag nöja mig med mina små motions rundor. Hoppas att det kommer gå bra i fortsättningen också. 

Har dock ett litet skoproblem.... Första dagen tog jag mina träningsskor som har varit lite för stora så man får knyta åt dom så där regält..... Jag fick knappt på mig dom och efter va 500 m fick jag knyta upp dom.... Snacka om svullna fötter eller kropp kan man säga :) så i går fick det bli sandalerna som åkte på..... 

Tankar

Det är mycket tankar så här i slutet av graviditeten. Jag läser en del och det står att det är helt normalt att vända sina tankar mot sitt ofödda barn i slutet av graviditeten. Det är dagliga tankar flera gånger per dag, och oftast samma tankar som mal om och om igen. 

-när ska förlosningen starta?

-hur kommer den starta?

-hur blir själva förlosningen?

-hur lång tid kommer det ta?

-hur ont kommer det göra?

-hur blir man omhändertagen på förlosningen?

- hur kommer Ens partner att reagera/agera? 

- förlossningsskador?

- kommer amningen funka?

-hur stor kommer bebisen vara?

-hur kommer bebisen se ut? 

-hur kommer första tiden att vara?

-har man packat allt man kan behöva? 

Mm mm. Kan tänka mig att flera gravida kvinnor känner igen sig :) 

Nu är det 36 dagar kvar till BF och jag har börjat förbered mig. Väskan är packad, bilbarnstolen är i bilen. Sängen bäddad osv. Så nu är det bara att vänta. Man känner av bebisen nästan hela tiden. Den minsta rörelsen känns nu. Och man börjar analysera varenda känsla. Jag har ju länge känt av sammandragning och en tryckande känsla ner mot bäckenet. Men nu analyserar man varenda sammandragning. Är det en annan typ av sammandragning? När var förra? Osv osv. 

Man försvinner in i sin bubbla med jämna mellanrum, men det är väl en mental förberedelse på det som komma skall.