söndag 18 mars 2012

Ett personbästa är väl ändå alltid ett person bästa?!

Var med en viss tveksamhet som vi tog våra cyklar ner till gymmet i dag. Det är ju väl känt att Meja är en liten latmask när det kommer till cykling. Men jag tänkte att vi måste ju chansa. På vägen dit blev det även en liten "postrunda" då Meja hade skrivit brev till sin mormor och Kent och sin pappa. Cyklingen gick förvånansvärt bra hala vägen. Sen började det. Tjat och gnäll om att hon inte orkade att hon ville jag skulle dra cykeln osv osv. Inte världens lättaste när man drar sin egna cykla. Mutade med att hon skulle få glass. Mitt i allt skriker hon "om jag inte får som jag vill så vill jag inte ha glass". Tillslut gick det relativt bra och vi tog oss tillslut hem.  Totalt blev det 4 km så inte illa.  Men mitt i rundan stannade vi till på gymmet.

Hade mental laddat för att öka i bänkpressen och det gjorde jag! Kör ju i smithmaskinen, vet inte om det blir lättare då? Slipper ju parera stången. Men känns säkrast i den då jag kör själv och inte har någon som passar. Har under en längre tid legat och harvat mellan 20-25 kg men i dag jobbade jag mig upp på 35 kg. 35 är ju inte så värst mycket att skryta med men ett personbästa är ju ändå ett personbästa. Man måste ju börja någonstans och jobba sig uppåt.

Ska i kväll spåna på ett nytt träningsprogram också. Har testat på några nya övningar som skall inkluderas och några gamla som jag kommer behålla. Men nått nytt måste in för att "chocka" kroppen.

Inga kommentarer: